Och vad händer om underrättelse ej görs?
I alla avtalsförhållanden finns det en lojalitetsplikt mellan avtalsparterna. I entreprenadsammanhang kommer denna lojalitetsplikt bland annat till uttryck i att avtalsparterna är skyldiga att meddela varandra om iakttagelser som kan vara av betydelse för entreprenadens framdrift.
I AB 04 kap. 2 § 9 föreskrivs att part, utöver vad som särskilt föreskrivs i § 7 i detta kapitel¹, utan dröjsmål ska underrätta motparten, om hen upptäcker någon av följande omständigheter:
- att uppgifter eller föreskrifter i kontraktshandlingarna inte överensstämmer med varandra,
- att uppgifter i kontraktshandlingarna i väsentligt avseende avviker från verkliga förhållanden,
- att kontraktshandlingarna på annat sätt är så bristfälliga eller så utformade att det skulle medföra olägenheter eller vara olämpligt att utföra kontraktsarbetena enligt dessa,
- att under entreprenadtiden lämnade handlingar eller uppgifter eller meddelade föreskrifter avviker från kontraktshandlingarna eller
- att omständigheter av betydelse för entreprenaden ändras eller tillkommer.
Använd skriftliga underrättelser I bestämmelsens andra stycke anges att en sådan underrättelse ska lämnas skriftligen om det föreskrivs i entreprenadhandlingarna. Eftersom de allra flesta beställare i sina administrativa föreskrifter anger att underrättelse ska vara skriftlig och med hänsyn till behovet av att bevissäkra är mitt råd att du som entreprenör alltid ska arbeta med skriftliga underrättelser.
Vidare anges i tredje stycket att den part som inte fullgör sin underrättelseskyldighet kan bli skadeståndsskyldig gentemot motparten.
Brist som ÄTA-arbete
Som framgår av bestämmelsen omfattar underrättelseskyldigheten båda parterna i avtalsförhållandet och aktualiseras först när någon av parterna faktiskt upptäckt en brist i kontraktshandlingarna. Ingen av parterna har någon undersökningsplikt och kan därmed inte hållas ansvarig för fel och brister som inte upptäckts.
Bestämmelsen aktualiseras först efter avtalsingåendet. En entreprenör som upptäcker fel i förfrågningsunderlaget under anbudstiden har alltså inte någon skyldighet att berätta det för beställaren innan kontraktet skrivits på. Entreprenören kan således vänta med att informera beställaren till dess entreprenören tilldelats kontraktet och då får bristen istället hanteras som ett ÄTA-arbete.
Vad är det som parterna ska underrätta varandra om?
Av första att-satsen framgår att om en part upptäcker att det finns motstridigheter i kontraktshandlingarna ska motparten underrättas om detta. I praktiken är det entreprenören som vid närmare inläsning och planering av arbetenas utförande upptäcker motstridigheter och därför är det oftast entreprenören som har att underrätta beställaren. Även om kontraktsarbetenas omfattning vid eventuella motstridigheter i handlingarna oftast kan lösas genom rangordningsregler i AB 04 kap. 1 §§ 3 – 4, är det viktigt att komma ihåg att skyldigheten att upplysa sin beställare kvarstår.
Den andra att-satsen tar sikte på de fall då innehållet i kontraktshandlingarna i väsentligt avseende avviker från verkliga förhållanden. Som exempel kan nämnas att måttuppgifter som beställaren lämnat för nya glaspartier till en befintlig byggnad inte visar sig stämma. Om dessa oriktiga uppgifter upptäcks försent kan det leda till att nya fönster måste beställas och då utgör det ett så kallat likställt ÄTA-arbete som berättigar entreprenören till ersättning utöver kontraktssumman.
Den tredje att-satsen tar framför allt sikte på olämpliga tekniska lösningar som beställaren föreskrivit och som entreprenören insett ej kommer leda till avsedd funktion eller leda till olägenheter. Exempelvis kan beställaren ha föreskrivit enkelfalsad plåt till ett låglutande tak. Detta utgör en riskkonstruktion eftersom ett sådan utförande ofta leder till läckage. Om entreprenören faktiskt insett bristen är entreprenören skyldig att informera sin beställare om detta.
Fjärde att-satsen avser fall då lämnade handlingar, uppgifter eller föreskrifter avviker från kontraktshandlingarna. Det är relativt vanligt att kontraktshandlingarna innefattar en skyldighet att under entreprenadtiden ta fram eller tillhandahålla handlingar av olika slag. Därutöver kan det förekomma mer informella kontakter där parterna utbyter information med varandra. Genom bestämmelsen åläggs parterna en skyldighet att underrätta varandra om det föreligger några skillnader mellan kontraktshandlingarna och det informationsutbyte i övrigt som äger rum mellan parterna i entreprenaden.
Den avslutande femte att-satsen innefattar en generell underrättelseskyldighet för den part som upptäcker att någon omständighet av betydelse för entreprenaden ändras eller tillkommer. Bestämmelsen är vid i bemärkelsen att underrättelseskyldigheten här inte behöver avse någon förändring i förhållande till vad som anges i kontraktshandlingarna. Omständigheten ska ha betydelse för entreprenaden såtillvida att den måste få någon slags påverkan för entreprenören och beställaren.
Vad är konsekvensen av en utebliven underrättelse?
Den part som inte uppfyller sin underrättelseskyldighet – att utan dröjsmål avisera om upptäckta fel eller brister i handlingar eller olämplig teknisk lösning – riskerar att bli skadeståndsskyldig gentemot sin motpart om denne drabbas av ökade kostnader till följd av underlåtenheten. Den part som anser sig lidit en skada har att bevisa att motparten faktiskt upptäckt felaktigheten och trots det underlåtit att informera om detta. Av naturliga skäl är det ofta svårt att visa vad någon annan haft för vetskap vid viss given tidpunkt varför det många gånger är svårt att utkräva ansvar enligt bestämmelsen i AB 04. Det räcker nämligen inte med ett generellt påstående att en fackman borde ha upptäckt den ifrågavarande bristen.
Johan Wingmark, AG Advokat
¹ I AB 04 kap. 2 § 7 föreskrivs en skyldighet för entreprenören att inhämta beställarens synpunkter innan ett s.k. likställt ÄTA-arbete utförs om kostnaderna för arbetet ifråga bedöms överstiga gränsbeloppet – som f.n. uppgår till 23 800 kr, eller underrätta beställaren om utförandet av ÄTA-arbetet bedöms medföra en kostnad som underskrider gränsbeloppet.