Semesterintjänande vid korttidsarbete
Korttidsarbetet är i sig semesterlönegrundande frånvaro (7 § semesterlagen), det innebär att semester tjänas in som om den anställde hade arbetat sin normala sysselsättningsgrad om hen inte varit permitterad vilket har betydelse för intjänande av semester för nästa semesterår.
Kan arbetstagare ha semester under period med korttidsarbete?
Ja, arbetstagaren kan ha semester under period med korttidsarbete, men då får företaget inte permitteringsstöd för de dagarna som arbetstagaren har semester. Tillväxtverket ändrade sin tolkning 14 maj 2020.
Semesterledighet under korttidsarbete
Semester är lagstadgad rätt till ledighet och frånvaro från arbetet. Semesterlön beräknas enligt gällande kollektivavtal. Under tid då korttidspermittering pågår och som omfattar arbetstagare som har semester anses hen fortsätta sin permittering på samma nivå under semestern. Skillnaden är att stöd inte utges från Tillväxtverket under semester.
Semesterutläggnigen sker utan hänsyn till hur kortidspermitteringen är förlagd. En veckas semester motsvarar fem semesterdagar, se nedan.
Om den arbetade tiden under permitteringen är koncentrerat utlagd, till exempel två dagar i veckan, ska semestern ändå läggas ut som om arbetet varit jämnt utlagt. För en anställd som före korttidspermitteringen arbetade fem dagar i veckan innebar en veckas ledighet att fem semesterdagar har lagts ut.
Om bara två semesterdagar läggs ut vid korttidspermitteringen med arbete förlagt två dagar i veckan skulle den anställde kunna vara ledig i tolv och en halv vecka för sina 25 semesterdagar. Det är inte meningen. En veckas semester innebär därmed att fem semesterdagar anses utlagda även om korttidsarbetet endast är förlagt på två dagar i veckan.
Det är viktigt att informera den anställde om detta när semestern beviljas. Fyra veckors huvudsemester innebär att 20 dagars semester tas i anspråk även om korttidsarbete bara skulle ägt rum 8 av dessa dagar. Motsvarande gäller för deltidsanställda med arbetet förlagt koncentrerat. Semesterlagen reglerar frågan om oregelbunden arbetstid i 12 a §.
Tillväxtverket har 14 maj ändrat sina instruktioner och sin information om semester på sin webbplats, tillvaxtverket.se. Det nya beskedet innebär att semesterledighet under period med korttidsarbete inte ger rätt till statligt stöd. Både betald och obetald semester ska betraktas som frånvaro i arbetsgivarens redovisning av korttidsarbetet.
Semesterlön
Rätten till betald semesterledighet påverkas inte av att det införts korttidsarbete. Betald semester ska betalas efter hur den är intjänad. Semesterlönen är den som skulle ha betalats om korttidsarbetet inte ägt rum.
Situationen kan jämföras med när en anställd har annan sysselsättningsgrad vid semestertillfället jämfört med vad som intjänats. Det betyder att om den anställde tjänat in semester på heltid utbetalas lönen under semestern på heltidslön.
Om den anställde tjänat in semester på 50 procent av heltid är det den 50 procentiga lönen som utbetalas under semestern. I båda fallen gäller, att semesterlön utges istället för lön vid korttidsarbetet. Vid sammanfallande intjänandeår och semesterår tjänas semesterlön in som om den anställde arbetat i normal omfattning med bortseende av korttidsarbetet.
Sammanfattningsvis beräknas semesterlönen enligt tillämpligt kollektivavtal, det vill säga att vanliga regler gäller.
Vad gäller enligt Glasmästeriavtalet?
Exempel: Olles lön uppgår till 30 000 kronor per månad och han är korttidspermitterad. Han arbetar 40% och har gått ner i lön med 7,5%. Hans månadslön är då 92,5% av sin heltidslön (27 750 kronor). Han har under intjänandeåret tjänat in semester på sin heltidssysselsättning. Arbetsgivaren har beviljat honom semester för en dag.
För semesterdagen drar arbetsgivaren av 4,6% av den nya lägre lönen (30 000 x 0,925 % = 27 750) som Olle har under korttidspermitteringen. 4,6% procent utgör en dagslön av semesterlönen. Avdraget för en semesterdag blir därmed 27 750 x 4,6% = 1 276,50 kronor. Den semesterlön som arbetsgivaren betalar ut baseras på vad som har tjänats in under intjänandeåret. Semesterlönen blir då (4,6% och semestertillägget om 1,05%) beräknad på heltidslönen, det vill säga 5,65%.
30 000 x 5,65% = 1 695 kronor
För företag med sammanfallande intjänande- och uttagsår blir resultatet det samma eftersom permitteringstiden är semesterlönegrundande.
Vad gäller för tjänstemän?
Exempel: Stinas lön uppgår till 30 000 kronor i heltidslön och hon är korttidspermitterad. Hon arbetar 60% och har gått ned i lön med 6%. Hennes månadslön är då 94% av sin heltidslön (28 200 kronor). Hon har under intjänandeåret tjänat in semester på sin heltidssysselsättning. Hon har beviljats semester en dag.
För semesterdagen drar arbetsgivaren av 4,6% av den lägre lönen 28 200 kronor (30 000 x 0,94% = 28 200) som Stina har under korttidspermitteringen. 4,6 procent utgör månadslönedelen av semesterlönen för tjänstemän.
Avdraget för en semesterdag blir därmed 28 200 x 4,6% = 1 297 kronor. Den semesterlön som arbetsgivaren betalar är grundad på vad som har tjänats in. Semesterlönen blir då (4,6% och semestertillägget om 0,8%) beräknad på heltidslönen, det vill säga 5,4%.
30 000 x 5,4% = 1620 kronor
För företag med sammanfallande intjänande- och uttagsår blir det samma resultat eftersom permitteringstiden är semesterlönegrundande.
Kan arbetsgivare ta in semestervikarier under period med korttidsarbete?
Arbetsgivaren beslutar om det är nödvändigt att ta in vikarier. Det går att ta in semestervikarier, men regelverket för korttidsarbete innebär att företaget måste få ned sina kostnader för anställda för att få stöd. Huvudregeln är att vikariatsbehov ska lösas med de medarbetare som är korttidspermitterade. Anställning av sommarvikarier kan påverka möjligheten att få stöd för korttidsarbete.
Kan avtal träffas om att ändra huvudsemesterns förläggning?
Enligt semesterlagen ska huvudsemester förläggas med fyra veckor under perioden juni – augusti om inte annat avtalats. Avtal om annan förläggning kan göras både individuellt och genom lokal överenskommelse (skriftlig överenskommelse) med lokal facklig organisation.
Måste semester meddelas två månader i förväg?
Om arbetsgivaren och den anställde inte är överens om semesterutläggning bestämmer arbetsgivaren. Semester som läggs ut mot den anställdes vilja ska meddelas två månader i förväg. Det kan också överenskommas om annan framförhållning genom lokal överenskommelse (skriftlig överenskommelse) med lokal facklig organisation.
Kan redan utlagd semester återkallas av arbetsgivaren?
Huvudregeln är att den anställde kan inrätta sig efter den semester som beviljats.
Det går att komma överens mellan arbetsgivare och den anställde om ändring, det vill säga att semester läggs ut vid annan tidpunkt.
Om arbetsgivaren återkallar beviljad semester eller tvingar den anställde att avbryta semestern blir arbetsgivaren skyldig att ersätta medarbetarens kostnader och arbetsgivaren kan bli skadeståndsskyldig för brott mot semesterlagen. Den anställde har då rätt att få semesterledigheten vid annat tillfälle.
Av Arbetsdomstolens praxis framgår i dessa fall att skadeståndsskyldighet avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen inträder först om arbetsgivaren ändrar ett beslut om semesterledighet utan fog (AD 2017 nr 33).