När vi pratar om ledigheter tänker vi ofta på semester eller föräldraledighet. Det finns dock flera andra situationer när en arbetstagare har rätt att vara ledig från sitt arbete. I den här artikeln ska vi beskriva vad som gäller för ledighet för studier, starta eget företag, vårda närstående, tjänstledighet etc.
Du kanske har en arbetstagare som vill ut och resa en längre tid eller så har arbetstagaren fått ett annat arbete inom en annan bransch men vill inte säga upp sig. Du tycker det är en bra arbetstagare och om hen sedan vill komma tillbaka till ditt företag så blir du bara glad. Du undrar vad som gäller för tjänstledighet, hur länge kan du bevilja det och vad gäller om hen vill komma tillbaka mitt under den beviljade ledigheten.
När det gäller tjänstledighet så finns det ingen lag eller inga regler i vårt Glasmästeriavtal som reglerar detta. Annorlunda uttryckt: en arbetstagare kan aldrig kräva tjänstledighet, arbetstagaren har inte rätt att vara tjänstledig. Som arbetsgivare är du inte skyldig att bevilja tjänstledigt. Du kan säga nej till det. Om du ändå väljer att bevilja tjänstledighet rekommenderar vi dig att skriva en skriftlig överenskommelse med arbetstagaren om detta. Av denna överenskommelse bör det framgå: hur länge tjänstledigheten ska pågå (ange datum), vad som händer om arbetstagaren eller arbetsgivaren vill avbryta tjänstledigheten m.m. En rekommendation är att inte bevilja tjänstledighet för alltför långt tid samt att du som arbetsgivare följer upp vad som händer när tjänstledigheten närmar sig sitt slut.
Notera dock att vi har regler om tjänstledighet i Tjänstemannaavtalet.- Där anges att tjänstledighet beviljas om du som arbetsgivare finner att det kan ske ”utan olägenhet för verksamheten”. Detta betyder att tjänstemän har något större möjlighet att kräva tjänstledigt, men inte en ovillkorlig rätt. I övrigt gäller samma regler här: om att du och tjänstemannen ska komma överens om hur länge etc.
Ledighet för att syssla med annan näringsverksamhet
Om det inte handlar om konkurrerande verksamhet kan en arbetstagare ha rätt till ledighet för att syssla med annan näringsverksamhet.
Många blir förvånade när de får veta att arbetstagare kan ha rätt till ledighet för att syssla med annan näringsverksamt, starta eget etc. Det kan upplevas konstigt att behöva ordna vikarie för en arbetstagare som ska syssla med annan näringsverksamhet. Men detta är reglerat i en särskild lag, lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet. Arbetstagarens näringsverksamhet får inte konkurrera med din verksamhet. Denna lag ger inte någon rätt till betalning.
- Denna lag kräver att arbetstagaren har varit anställd hos dig de senaste sex månaderna. Eller att arbetstagaren varit anställd sammanlagt tolv månader under de senaste två åren.
- Arbetstagaren har endast rätt till hel ledighet.
- Arbetstagaren har endast rätt till en sådan här ledighetsperiod under sin anställning hos dig.
- Arbetstagaren måste begära ledighet minst tre månader före ledighetens början.
- Arbetstagaren får avbryta sin ledighet och du kan skjuta upp arbetstagarens återgång i arbete hos dig högst en månad, därefter återgår hen till sin tjänst hos dig.
Frånvaron i dessa situationer är inte semesterlönegrundande.
Ledighet för studier
Arbetstagaren kan ha rätt till ledighet för studier. Även här finns en särskild lag, lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Det krävs att det är en planmässig utbildning dvs. det kan inte vara någon utbildning av hobbykarriär. För att veta vad det är för slags studier be arbetstagaren lämna in en studieplan till dig. Om studierna är planerade att pågå i flera år kan du bevilja ledighet för ett år i taget och göra en ny prövning varje år för att se att arbetstagaren verkligen fullföljer sina studier. Det kan också vara ett bra sätt att prata om ifall arbetstagaren vill jobba extra under studiefria perioder som exempelvis under sommaren.
Som arbetsgivare kan du inte ställa krav på att utbildningen ska ha samband med arbetstagarens arbete eller att utbildningen ska vara av värde för ditt företag. Om det gäller fackliga utbildningar så gäller delvis även en annan lag, förtroendemannalagen. Om du undrar vad som gäller vid fackliga studier, ta då kontakt med Glasbranschföreningen.
- Studieledighetslagen kräver att arbetstagaren har varit anställd hos dig de senaste sex månaderna. Eller att arbetstagaren varit anställd hos dig sammanlagt tolv månader under de senaste två åren.
- Arbetstagaren har rätt till ledighet för studier som är planlagda.
- Arbetstagaren kan ha rätt till både hel eller deltidsstudieledighet.
- Arbetstagaren ska anmäla att hen vill studera och då beskriva kurserna, utbildningsplanen och hur länge utbildningen beräknas pågå etc.
- Som arbetsgivare kan du endast under vissa förutsättningar skjuta upp när arbetstagarens ledighet ska påbörjas.
- Arbetstagaren får avbryta sin studieledighet och återgå till sin ordinarie tjänst. Arbetstagaren får återgå omedelbart om ledigheten varat en vecka. Om studieledigheten varat mindre än ett år kan du som arbetsgivare skjuta på återgången i två veckor. Om studieledigheten varat mer än ett år så kan du skjuta på återgången i en månad.
Frånvaron i dessa situationer är inte semesterlönegrundande.
Avslutningsvis
Gemensamt för alla dessa ledighetslagar är att du som arbetsgivare inte får säga upp eller på annat sätt försämra en arbetstagares jobbsituation för att hen har begärt eller tagit ut någon av dessa ledigheter. Tänk också på att denna artikel inte är fullständig, det finns annan ledighetslagstiftning som kan bli aktuell för dina arbetstagare.
Behöver du rådgivning inom arbetsrätt? Kontakta vår arbetsrättsjurist enligt uppgifter nedan.