Nedan följer ett axplock av vanliga frågor och svar kring semester – för arbetstagare som arbetar under Glasmästeriavtalet.
1. Varför måste jag planera sommarsemestern så långt i förväg?
Sommarsemestern kallas huvudsemestern och de anställda har rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet. Som arbetsgivare kan det vara svårt att ta hänsyn till alla arbetstagares önskemål om tidpunkten för semester. Det är därför lämpligt att dina anställda får lämna önskemål om sommarsemester i februari eller mars så att du hinner förhandla och meddela arbetstagaren i rätt tid – om det skulle behövas. Du måste helt enkelt planera för att du kan behöva förlägga semestern till annan tidpunkt än den som arbetstagaren önskar.
Anta exempelvis att alla arbetstagare vill vara lediga i slutet av juli/början av augusti. Då alla inte kan vara lediga samtidigt beslutar du dig för att en av dem som fick vara ledig dessa veckor förra året istället får vara ledig fyra veckor från och med 1 juni. Du måste då ge besked om detta till arbetstagaren senast två månader före det, det vill säga senast 1 april. Innan du fattar ditt beslut om när arbetstagaren ska vara ledig, i strid med arbetstagarens önskemål, måste du ta kontakt med Byggnads för förhandling, eftersom förläggning av semester är en MBL-fråga.
Om du kan ge alla arbetstagare semester när de önskar behöver du inte förhandla.
2. En av mina anställda uppger att arbetstagaren själv väljer när denne vill ha semester. Stämmer det?
Nej, det stämmer inte. Huvudregeln är att arbetsgivaren förlägger semester. I dagligt tal säger de flesta att de ”tar” semester, men det är arbetsgivaren som beslutar om det. Det är företagets verksamhet som styr. I lagen ges arbetstagaren rätt till ledigt under fyra veckor på sommaren. Ledigheten ska vara sammanhängande, men den ska läggas någon gång under juni, juli eller augusti.
Kan ni inte enas måste du förhandla med Byggnads. Som arbetsgivare har du fortfarande bestämmanderätten, men du måste förhandla först och sedan ge arbetstagaren besked två månader före.
Om ditt företag sysslar med reparationsarbeten som måste utföras under sommarmånaderna kan du komma överens med arbetstagaren om att lägga huvudsemestern (det vill säga fyra veckors sammanhängande ledighet) vid någon annan tidpunkt.
3. En av mina arbetstagare fick inte semester när denne ville. Direkt efter avslaget lämnade arbetstagaren in en begäran om föräldraledigt de aktuella veckorna. Får arbetstagaren göra så?
Arbetstagaren har rätt att begära föräldraledigt fram till det att barnet fyllt åtta år eller avslutat första skolåret. Arbetstagaren kan begära föräldraledigt med föräldrapenning, även under sommaren. En arbetstagare som vill ansöka om föräldraledigt ska göra detta så snart som möjligt, minst två månader i förväg. Så i detta fall kan det vara så att arbetstagaren är för sent ute. Om en arbetstagare uppenbart struntar i företagets semesterplanering och kräver föräldraledigt med väldigt kort varsel bör denne kunna förklara varför. Om arbetstagaren däremot är ute i god tid eller har en förklaring till varför denne ansökt senare än två månader i förväg måste du bevilja föräldraledigt. Föräldraledighetslagen ger ett starkt skydd åt föräldrar. Gällande föräldraledighet ska påminnas att en arbetstagare får vara föräldraledig max tre ledighetsperioder per kalenderår.
Fråga gärna arbetstagarna redan i samband med semesterplaneringen om de vet med sig att de kommer att ansöka om föräldraledighet i samband med huvudsemestern.
4. Hur tjänar arbetstagare in sina betalda semesterdagar?
Arbetstagaren har enlig lag och avtal rätt till 25 semesterdagar. Semester tjänas in under det så kallade intjänandeåret (året före) och tas ut under semesteråret och sträcker sig från 1 april till 31 mars. Om arbetstagaren arbetat heltid under hela intjänandeåret har arbetstagaren således tjänat in 25 betalda dagar. Dessa dagar förlägger arbetsgivaren såsom betald semesterledighet. Vid en nyanställning är det viktigt att fråga arbetstagaren om denne haft någon semesterledighet i sin tidigare anställning så att rätten till 25 lediga dagar inte underskrids. Om en arbetstagare inte tjänat in betalda semesterdagar kan en överenskommelse träffas om att semesterlön ska utgå i förskott.
5. Vad gäller för arbetstagare som inte har en fast anställning?
Om du har arbetstagare som har en kortare anställning än tre månader får du göra en överenskommelse med arbetstagaren om att denne inte ska ta semesterledigt. Då betalar du semesterersättning när denna korta anställning upphör. Syftet med regeln är att du inte ska behöva lägga ut ledighet för en arbetstagare som du har anställd på kort tid.
Du kanske har anställt en person som vikarie en kortare tid under sommaren och då är det orimligt att du ska behöva ge den arbetstagaren semesterledigt. Om arbetstagaren får förlängd anställning och anställningen blir längre än tre månader har arbetstagaren rätt till ledighet. Då får du inte betala ut semestern i pengar.
6. Vad får arbetstagaren för ekonomisk kompensation: vad är semesterlön respektive semesterersättning?
Semesterlön är den extra lön/ersättning arbetstagaren får när denne tar ut sin semesterledighet. Semesterlönen betalas ut vid det ordinarie lönetillfället som infaller närmast före semestern. När en arbetstagare på Glasmästeriavtalet med månadslön har semester ska du som arbetsgivare betala ut följande:
Vanlig månadslön + semestertillägg + tillägg som tjänats in på lönetillägg (ob, övertid). Semestertillägget är 1,05 procent av månadslönen för varje betald semesterdag.
Tillägget som tjänats in på lönetillägg: är 13,1 procent på övertid och andra lönetillägg som tjänades in året innan (intjänandeåret).
Semesterersättning är den ersättning som arbetstagaren får när arbetstagaren slutar i företaget. Arbetstagaren får 4,6 procent av den aktuella månadslönen för varje outtagen semesterdag jämte semestertillägg. Om arbetstagaren har tagit ut all semester som tjänats in utgår såklart ingen semesterersättning.
7. Hur många semesterdagar kan en arbetstagare spara?
Arbetstagare med 25 betalda semesterdagar får spara fem dagar per år. Som arbetsgivare måste du se till att arbetstagaren tar ut 20 betalda semesterdagar per år. Arbetstagaren kan spara sina betalda semesterdagar under högst fem år (fem år x fem dagar = 25 dagar). Det året arbetstagaren tar ut sparade dagar får denne inte spara nya dagar.
8. Vi har så mycket att göra att vi inte hinner lägga ut fyra veckors semester per år: Kan vi betala ut detta i pengar förutsatt att arbetstagarna vill det?
Nej, du får inte betala ut semesterledigheten i pengar. Semesterlagen är en social skyddslag och semesterledigheten ska användas till återhämtning. Huvudregeln är alltså rekreation och semesterlönen får inte omvandlas till en löneförstärkning. Du är som arbetsgivare skyldig att lägga ut 20 betalda semesterdagar per år. Som arbetsgivare måste du därför ha kontroll på hur mycket semester arbetstagarna har tagit ut.
Ett exempel: En arbetstagare tar ut 15 dagar på sommaren, då har denne tio dagar kvar. Fem av dessa kan arbetstagaren begära att få spara till ett annat år. Då återstår fem semesterdagar. Som arbetsgivare är du då skyldig att ”tvinga” arbetstagaren att ta semester dessa fem dagar. Om arbetstagaren inte vill ta ledigt måste du ge arbetstagaren besked minst två månader i förväg innan du lägger ut semestern.
Det är många arbetstagare som önskar få ut semesterledigheten i pengar, men detta strider mot semesterlagen och du kan bli skadeståndsskyldig om du betalar ut det som ekonomisk kompensation istället för att ge arbetstagarna ledigt. Det spelar ingen roll att arbetstagaren själv vill detta, för semesterlagen är tvingande i detta avseende.
Det kan därför vara bra att ta för vana att gå igenom dina anställdas semesterdagar mot slutet av året så att du kan lägga ut betalda dagar och ge besked två månader i förväg.
9. Gäller semesterlagen eller Glasmästeriavtalet?
Både semesterlagen och Glasmästeriavtalet gäller. Glasbranschföreningen och Byggnads har avtalat bort och ersatt vissa regler i semesterlagen. Alla regler går inte att avtala bort så semesterlagen gäller också. Du måste därför läsa på två ställen. Semesterlagen innehåller tvingande regler till arbetstagarnas förmån. Som arbetsgivare kan du därför inte avtala om andra regler direkt med dina anställda. Bestämmelserna om semester finns i bilaga 4 i Glasmästeriavtalet.