På denna sida svarar vi på de vanligaste frågorna vi får kring bestämmelserna om föräldraledighet. Rätten att vara föräldraledig regleras i en särskild lag, föräldraledighetslagen. Det finns olika former av föräldraledighet och dessa olika former har koppling till Socialförsäkringsbalkens regler om föräldrapenning.
Föräldrapenning beslutas och betalas ut av Försäkringskassan. Föräldrapenning betalas ut under max 480 dagar sammanlagt för föräldrarna. Föräldrarna bestämmer själva vem som ska ta ut föräldrapenningen, dock är vissa dagar reserverade för respektive förälder. Om barnet är fött före 1 januari 2016 är 60 dagar reserverade för ena föräldern, men är barnet fött efter 1 januari 2016 så är det 90 dagar som är reserverade.
Varför är det intressant att veta vilken slags föräldraledighet arbetstagaren tar ut?
Viss form av ledighet kräver att arbetstagaren tar ut föräldrapenning, dvs för att få vara föräldraledig krävs att arbetstagaren tar ut föräldrapenning. Om arbetstagaren inte har föräldraledighetsdagar kvar kan rätten att vara föräldraledig ha förfallit.
Kan arbetstagaren vara ledig utan att ta ut någon ersättning från Försäkringskassan?
Ja, arbetstagaren kan vara helledig fram till dess att barnet är 18 månader, även om arbetstagaren inte tar ut någon ersättning alls. Föräldraledighetslagen reglerar alltså i detta fall rätten till att vara ledig, men utan koppling till ersättning enligt Socialförsäkringsbalken. Det betyder att arbetstagaren kan vara ledig fram till dess att barnet är 18 månader utan att ta begära någon ersättning alls från Försäkringskassan. Detta kan innebära att en arbetstagare har stor andel föräldrapenningsdagar kvar att ta ut efter det att barnet är 18 månader. Om arbetstagaren är föräldraledig efter det att barnet har fyllt 18 månader måste arbetstagaren ta ut föräldrapenning för denna tid.
Så det finns situationer där arbetstagaren kan vara helt ledig utan att ta ut föräldrapenning: vad finns det för ledighetsformer?
Det finns ytterligare två ledighetsformer: delledighet samt de så kallade pappadagarna. Därutöver har arbetstagaren rätt till vård av sjukt barn (vad).
Låt oss gå igenom dessa:
- Delledighet: Arbetstagaren kan arbeta deltid utan att ta ut ersättning från Försäkringskassan. Såhär finns alltså ytterligare en situation där arbetstagaren har rätt till ledighet. Det gäller fram till dess att barnet fyller åtta år/inte avslutat sitt första skolår. Arbetstagaren kan då förkorta arbetstiden med max 25 procent. Arbetstagaren kan dock välja att jobba deltid och ta ut föräldrapenning och då kan arbetstagaren förkorta arbetstiden och jobba min 25 procent. Arbetstagaren har alltså rätt att arbeta deltid, hur mycket deltid arbetstagaren kan arbeta beror på om arbetstagaren tar ut föräldrapenning eller ej.
- Pappadagarna i samband med barnets födelse (tillfällig föräldrapenning): De så kallade pappadagarna är en form av tillfällig föräldrapenning, som en pappa har möjlighet att ta ut i samband med barnets förlossning. Dessa dagar måste pappan ta ut inom 60 dagar från barnets hemkomst.
- Vård av sjukt barn (tillfällig föräldrapenning): Arbetstagaren har rätt till vård av sjukt barn om barnet är sjukt och barnet ännu inte fyllt tolv år. Det krävs då att arbetstagaren tar ut tillfällig föräldrapenning. En arbetstagare kan högst ta ut tillfällig föräldrapenning 120 dagar per barn och per år.
Finns det några regler för när ledigheten måste tas ut?
Ja, det finns olika regler beroende på när barnet är fött.
Barn födda t o m 31 december 2013: Föräldrarna väljer själva hur föräldraledigheten ska tas ut om barnet är fött till och med den 31 december 2013. Föräldrapenningen måste i dessa situationer tas ut innan barnet fyllt 8 år/avslutat sitt första år i grundskolan.
Barn födda fr o m 1 januari 2014: För barn födda den 1 januari 2014 eller senare så gäller andra regler. Huvuddelen av föräldraledigheten måste tas ut innan barnet har fyllt 4 år. Därefter kan som huvudregel högst 96 dagar med föräldrapenning tas ut och dessa dagar kan tas ut fram till dess att barnet fyllt 12 år/avslutat det femte året i grundskolan.
Finns det några regler om när arbetstagaren måste anmäla sin föräldraledighet?
Ja, anmälan om föräldraledighet måste göras minst två månader före ledighetens början. Det finns dock ett undantag till denna regel det vill säga det går att göra anmälan kortare än två månader före om det inte har gått att anmäla innan. Arbetstagaren bör i så fall förklara varför hen inte kunnat anmäla tidigare. När arbetstagaren anmält ledigheten ska hen också ange hur lång tid föräldraledigheten är tänkt att pågå.
Kan en arbetstagare vara föräldraledig hur mycket hen vill?
Nej, arbetstagaren kan ha max tre ledighetsperioder per kalenderår. Frågan är då vad som är en ledighetsperiod? Om arbetstagaren begär föräldraledigt två veckor över påsk då är det en tydlig ledighetsperiod. Om arbetstagaren sen begär att vara ledig varje onsdag från augusti till december då är det också en ledighetsperiod. Arbetstagaren ska då ha angett veckodag och perioden vid ansökan. Tänk på att låta arbetstagaren skriftligt ansöka om föräldraledighet och spara ansökningarna.
Låt oss säga att arbetstagaren begärt varje onsdag, augusti-december, men i oktober så ändrar arbetstagaren sig och vill istället för onsdagar vill arbetstagaren resten av tiden vara ledig fredagar. Då är det en ny ansökan och en ny ledighetsperiod har börjat, dvs begäran om förändring i tidigare ansökt ledighet ses som en ny period.
I detta exempel: två veckor över påsk, begäran om onsdagar och sedan ändring till fredagar – har arbetstagaren delat upp föräldraledigheten under tre perioder, det innebär att arbetstagaren under det kalenderåret inte kan begära mer föräldraledighet. Arbetstagaren har i detta exempel ingen laglig rätt att få ytterligare föräldraledigt det kalenderåret. Om verksamheten medger det kan arbetsgivaren såklart ändå bevilja mer ledighet.
Vad gäller för föräldraledighet i samband med semester?
Det händer ibland att en arbetstagare begär semester och om begärd semester inte beviljas ansöker arbetstagaren om föräldraledigt istället. Om arbetstagaren har blivit beviljad tre ledighetsperioder kan du neka föräldraledigheten, men om arbetstagaren inte har varit föräldraledig något under året måste du titta på ansökan. Nästa del blir då att se om arbetstagaren ansökt om föräldraledigt två månader innan ledigheten ska börja. Låt oss säga att arbetstagaren har skäl för sin begäran och du behöver titta på ansökan.
Kan arbetsgivaren neka ansökan om föräldraledighet om det skapar problem i verksamheten?
Lagen säger att huvudregeln är att arbetstagarens önskemål ska tillgodoses. Men om ledigheten medför ”påtaglig störning” i arbetsgivarens verksamhet kan det i vissa situationer innebära en möjlighet att lägga föräldraledigheten på annan tidpunkt. Frågan är då vad som är påtaglig störning? Det är ett juridiskt begrepp som innebär att arbetsgivaren måste kunna visa att verksamheten kommer att utsättas för så stora påfrestningar att det inte är rimligt att arbetstagaren är ledig då.
Arbetsgivaren måste också ha försökt ordna vikarie eller planera om utan att lyckas det vill säga det ställs stora krav på arbetsgivaren i dessa fall. Låt oss säga att arbetsgivaren kan visa att det blir påtaglig störning och nekar ledigheten. Men om då arbetstagaren återkommer och säger att han inte kan ordna tillsyn för barnet på annat sätt då skulle arbetstagaren ändå kunna ha rätt till begärda föräldraledigheten. Lagen skyddar rätten till föräldraledighet väldigt långtgående och den ger anställda ett starkt skydd.
Vad gäller om arbetstagaren begär delledigt och vill gå hem tidigt varje dag och det gör att jag inte får ihop planering och schemaläggning?
Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte kan komma överens i denna del så ska arbetsgivaren lägga föräldraledigheten såsom arbetstagaren önskar om denna ledighet inte medför påtaglig störning. Om arbetsgivaren kan visa att det föreligger påtaglig störning måste arbetsgivaren inte bevilja delledigheten. Här har arbetsgivaren alltså ett något större skydd än ovan nämnda exempel om helledighet.
Notera dock att påtaglig störning är ett högt ställt krav och arbetsgivaren måste visa att delledigheten drabbar verksamheten hårt och att arbetsgivaren försökt att omplanera bilar, arbetstider etc. utan att lyckas.
Kan jag lägga andra arbetstider istället så att det fungerar med delledighet och verksamheten?
Ja, enligt Glasmästeriavtalet kan du lägga arbetstiden någon gång mellan 06.30–18.00 och alla arbetstagare behöver inte ha samma arbetstider. Du kan även göra en överenskommelse med arbetstagaren om arbetstider mellan 05.00–22.00. För arbetstagaren som önskar jobba deltid kan det vara en god idé att komma överens om arbetstider inom dessa ramar. Arbetstagaren kan börja 05.00 vissa veckor om arbetstagaren önskar gå tidigare och hämta på dagis alternativt börja senare vissa veckor om arbetstagaren önskar lämna på dagis. Det ligger då i både arbetsgivarens och arbetstagarens intresse att komma överens om arbetstider som fungerar för såväl verksamheten som arbetstagaren. Tänk på att dessa individuella överenskommelser om arbetstider mellan 05.00 och 22.00 ska vara skriftlig.
Avslutningsvis
Föräldraledighetslagen är en del av det diskrimineringsskydd som finns för arbetstagare så om du känner dig osäker på hur du ska agera, tveka inte att ta kontakt med Glasbranschföreningen. Tänk också på att denna artikel inte är fullständig, det finns annan ledighetslagstiftning som kan bli aktuell för dina arbetstagare.