Som arbetsgivare är du skyldig att riskbedöma arbetsmiljön för de anställda med avseende på risken för ohälsa eller olycksfall. För vissa arbetsuppgifter behöver arbetstagaren regelbundet genomgå medicinska kontroller.
Med medicinska kontroller menas undersökningar av arbetstagare som till exempel läkarundersökning, provtagning, samtal och frågeformulär. Kontrollerna är viktiga för att upptäcka tidiga tecken på ohälsa, sjukdom eller skada. De ska också vara ett stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Medicinska kontroller som lagkrav
Vid vissa typer av arbete finns det lagkrav på att arbetsgivaren ska ordna medicinska kontroller för arbetstagaren. Det gäller arbeten som medför exponering för:
- bly och kadmium
- fibrosframkallande damm (det vill säga asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer)
- fysiskt påfrestande arbeten såsom arbete på hög höjd i master och stolpar, rök- och kemdykning samt dykeriarbete
- vissa härdplastkomponenter (diisocyanater och isocyanater som bildas vid uppvärmning)
- vibrationer
- buller
- kvicksilver
- handintensivt arbete
- nattarbete
Företag som är verksamma inom glasbranschen bör särskilt uppmärksamma risker kopplat till bly, fibrosframkallande damm (asbest), härdplastkomponenter, vibrationer, buller och handintensivt arbete.
Det är arbetsgivaren som ska betala för de kontroller och undersökningar som ska göras på grund av risker i arbetsmiljön.
Krav på tjänstbarhetsintyg (exempelvis för bilglasarbeten)
Vissa arbeten får endast arbetstagare med tjänstbarhetsintyg utföra. Till dessa arbeten hör exempelvis bilglasarbeten då polyuretanlim innehåller diisocyanater som är allergiframkallande och kan orsaka svår astma hos dem som exponeras för dessa ämnen.
Tjänstbarhetsintyget är ett intyg utfärdat av läkare med särskild kompetens. Intyget kan utfärdas för de arbetstagare som har så pass god hälsa att de bedöms ha förutsättningar för att klara av den ökade risk för ohälsa, sjukdom eller olycksfall, som ett visst arbete innebär.
Arbetsgivaren ska kunna visa upp arbetstagarens giltiga tjänstbarhetsintyg för Arbetsmiljöverket i original, som kopia eller i elektronisk form vid kontroll.
Ej krav på medicinsk kontroll vid försumbar exponering i luft
Kravet på medicinsk kontroll gäller dock inte ”om arbetsgivarens riskbedömning visar att exponeringen för ovan nämnda ämnen i luft är försumbar”. Arbetsgivaren måste i varje enskilt fall kunna styrka att exponeringen är försumbar. Detta kan göras med en mätning. Om mätningen visar försumbar exponering är resultat giltigt i tio år och under denna period behöver arbetsgivaren inte skicka de anställda på medicinska kontroller, under förutsättning att det inte sker några förändringar av rådande arbetsmiljö eller arbetssätt.
En försumbar exponering innebär att risken för ohälsa eller olycksfall är på samma nivå som om arbetstagaren inte utsätts för exponeringen alls. Läs mer i AFS 2019:3, 9 §.
Glasbranschföreningen tog i samband med att reglerna förändrades hjälp av IVL Svenska Miljöinstitutet för att ta reda på om exponeringen generellt sett kan anses vara försumbar i en bilglasverksamhet. Utredningen visade dock att så inte är fallet. Exponeringen kan inte generellt sett klassas som försumbar, utan varje arbetsplats kräver en egen mätning för att visa att så är fallet. Här kan du ta del av IVL:s utredning.
Krav på härdplastutbildning
De som arbetar med eller leder arbete där isocyanater/diisocyanater används måste ha genomgått särskild utbildning (så kallad härdplastutbildning) och ha tillräckliga kunskaper om riskerna och om nödvändiga skyddsåtgärder, till exempel personlig skyddsutrustning och skyltning. Glasbranschföreningen erbjuder i samverkan med Altea en digital härdplastutbildning. Utbildningen kan genomföras när som helst och tar cirka en timme. Efter utbildningen får deltagaren ett intyg som är giltigt i fem år.
Handintensivt arbete
Handintensivt arbete definieras som ihållande snabba handledsrörelser mot ledens ytterlägen i kombination med kraft. Detta är rörelser i arbetsmoment som kan förekomma i glasbranschen, exempelvis när man tar bort kitt med hammare eller stämjärn eller om man demonterar en bilruta med dragkniv. Handintensivt arbete kan innebära risk för skador i nacke, skuldra, arm eller hand.
Handintensivt arbete bedöms utifrån hur snabba handrörelserna är (rörelsehastighet) och hur mycket kraft som krävs (ansträngning) samt länge handrörelserna pågår under arbetsdagen.
Om man vid en riskbedömning har anledning att tro att det förekommer handintensivt arbete är det en god idé att genomföra en fördjupad riskbedömning med stöd av ergonom från företagshälsan.
Visar riskbedömningen att handintensivt arbete förkommer mer än fyra timmar per dag (Arbetsmiljöverkets gränsvärde) ska man i första hand byta ut arbetssättet och om det inte går ska medicinska kontroller genomföras och sedan upprepas minst vart tredje år.
Läs mer i AFS 2012:02 Belastningens ergonomi.