Visioner och huvudmål
Glasbranschens vision ligger i linje med Sveriges klimatlag och bygg- och anläggningssektorns färdplan för fossilfri konkurrenskraft – vi ska vara klimatneutrala år 2045. Huvudmålet är således att uppnå nettonollutsläpp till år 2045 och för att klara det behöver vi halvera utsläppen varje decennium, det vill säga redan år 2030 ska vi ha 50 procent lägre utsläpp.
Etappmål
I arbetet med att staka ut vägen mot nollan har en stor del av värdekedjan deltagit och vi täcker in hela vägen från utvinningen av råmaterial fram till användningsfasen. Vi har med oss såväl planglas- och aluminiumproducenter som planglasförädlare och vi har med oss de olika verksamhetsområdena glas- och metallentreprenörer (dvs. fasadföretagen), glasmästerier, bilglasmästerier och i viss mån även konstinramare.
Etappmålen har definierats i tre kategorier, den första kategorien är relevant för alla bolag inom glasbranschen. Den andra och tredje avser materialen planglas och aluminium.
Etappmål för alla bolag
#1 Att beräkna sin verksamhets klimatpåverkan är ett viktigt första steg för att kunna vidta meningsfulla åtgärder. En korrekt redovisning är också viktig för att kunna följa upp arbetet. Därför är det första etappmålet att kartlägga de egna klimatutsläppen och göra klimatbokslut redan för år 2021. För detta finns ett flertal verktyg på marknaden, vi arbetar just nu med att ta fram ett anpassat verktyg med utförliga data om just de produkter vi använder i glasbranschen. Detta för att få fram mer exakta värden, göra det enklare och kostnadseffektivare att redovisa samt för att kunna följa upp branschens mål. Ambitionen är att klimatbokslutet ska vara mer än en snygg bilaga till årsrapporten, det ska vara ett verktyg för att redovisa och följa upp målen.
#2 För att kunna göra korrekta bedömningar är det viktigt att ha alla fakta på bordet. Något som underlättas genom det andra etappmålet, att ställa krav på leverantörerna att redovisa klimatavtrycket för respektive produkt. Exempelvis med hjälp av en miljövarudeklaration (EPD, Environmental Product Deklaration) som beskriver produktens miljöpåverkan och prestation i de olika faserna i livscykeln. Miljövarudeklarationer har granskats och godkänts via en oberoende verifiering vilket säkerställer att informationen är trovärdig.
#3 Klimatbokslutet och information om de inköpta materialens avtryck är bra underlag för arbetet med att ta fram en plan för hur din verksamhet ska halvera utsläppen till 2030. Etappmål tre är att under 2022 identifiera möjliga åtgärder och lösningar för hur de ska genomföras. Det kan bland annat vara att se över transporterna som kan ha stor påverkan på avtrycket per produkt eller tjänst, den egna energianvändningen och möjliga effektiviseringsmöjligheter i verksamheten. Viktigt är också att be leverantörerna redogöra för hur de avser halvera klimatavtrycket på de varor du köper in.
#4 Det fjärde målet som avser alla bolag är att ange de egna produkternas klimatavtryck oavsett om kunden begär det eller inte. Genom att lämna informationen vid anbud och i offerter hjälper du kunden att göra bra val och driver på utvecklingen på marknaden. Du kommer dessutom att uppfattas som seriös.
Etappmål för glas
Etappmålen på glas handlar initialt om resurseffektivare materialanvändning genom minskat spill och bättre återvinning. Särskilt viktigt är det att ta fram en branschöverskridande plan för hur mer skärv (glas som krossats med avsikt att återvinnas) ska kunna återvinnas för att nå målet om att 90 procent av allt glasavfall återvinns 2030.
#1 Etappmål ett är att identifiera mängden spill i bearbetningen i Sverige. Detta bland annat för att kunna påverka arkitekter att ta hänsyn till optimering av material i designprocessen då deras beslut har stor inverkan på mängden spill som uppstår.
#2 Det andra etappmålet är att gå från linjärt till cirkulärt planglasflöde vilket innefattar lösningar på hur avfall ska kunna återcirkuleras och deponi uteslutas. Än idag hamnar uppemot 20 000 ton planglas årligen på deponi i Sverige. Det som inte deponeras går till största delen till isolerullstillverkningen som medför en degradering av materialegenskaperna. Målet är att planglas blir nytt planglas. Utmaningen är de höga kvalitets- och renhetskraven för att kunna göra nytt planglas av återvunnet glas.
#3 Till år 2025 är målet att halvera mängden glasspill, något som till viss del ligger utanför glasbranschens rådighet eftersom majoriteten av spillet uppstår på grund av arkitekters val av mått. För att nå detta mål krävs därför kunskapsspridning och nära dialog med arkitektsektorn om hur designfrihet och materialeffektiv tillverkningsprocess kan gå hand i hand. Ett lysande exempel på att det är möjligt är Kinenums glasfasad där arkitekten Marco Testa utgick från maxstorleken/ jumboformatet på glaset (3,2 x 6 meter) som han delade in i fyra trianglar. Därigenom optimerades tillskärningen och allt glasspill eliminerades.
#4 och 5 År 2025 är också målet att 90 procent av allt pre-consumer-spill (det vill säga det spill som uppstår fram till kund) går tillbaka till produktionsfasen och att minst 50 procent av allt glasavfall återvinns. Detta förutsätter att vi har fått till stånd ett upparbetat system för insamling och återföring av uttjänta glas till floatglasverken samt en brett spridd kunskap om hur glas ska sorteras för att minska risken för förorenade fraktioner.
#6 och 7 År 2030 ska minst 90 procent av allt glasavfall återvinnas (pre- och post-consumer) för att kunna höja andelen skärv till 5O procent i nya produkter. Tekniskt sett är det möjligt att producera planglas från 100 procent återvunnen skärv. Viktigt är att redan nu designa nya produkter så att de lätt går att separera för återvinning.
Etappmål för aluminium
För aluminium likväl som för glas handlar det initialt om att minska mängden spill och allt eftersom öka återvinningsgraden för att år 2030 nå målet om att minst 50 procent av aluminiumet som används i Sverige ska vara återvunnet post-consumer. Det här är ett viktigt mål för att möta konkurrensen från andra byggmaterial. Återvunnet aluminium har uppemot 96 procent lägre koldioxidutsläpp än produktionen av nytt aluminium. I Sverige är vi visserligen duktiga på att återvinna aluminium men vi har en utmaning i att styra flödet tillbaka till vår industri. Istället går det återvunna aluminiumet framförallt till bilindustrin.
Relaterade sidor:
- Se webbinariet Glasbranschens gröna kick-off (28 oktober 2021)
- Bygg- och anläggningssektorns färdplan för fossilfri konkurrenskraft