Fördjupad info om entreprenörsansvarslagen

Av drupaladmin, 25 maj, 2021

(Lag 2018:1472 om entreprenörsansvar för lönefordringar)

Detta PM är upprättat 2018-06-19

Entreprenörsansvarslagen börjar gälla 1 januari 2019. Den innebär att du kan bli skyldig att betala löner till dina underentreprenörers anställda. Om lönefordran är förfallen och arbetstagarna ifråga har krävt betalt enligt de formella regler som lagen ställer upp, och det inte finns några invändningar du anser att du kan göra mot kraven i sig, så måste du betala löner inom sju helgfria vardagar.

När du är huvudentreprenör och tar in underentreprenör

Om du exempelvis har avtal med kommunen blir du att anse som huvudentreprenör. När du arbetar som huvudentreprenör är det bra att tänka på följande:

Om du har avtalet med kommunen om arbete på skolor, kommunala bostäder etc. är kommunen din uppdragsgivare, men stat och kommun omfattas inte av lagen. I dessa situationer blir du huvudentreprenör.

Om du arbetar med att reparera glasrutor på en skola och tar in ett annat företag är du huvudentreprenör och företaget du tar in underentreprenör. Om det företaget du anlitat i sin tur tar in en underentreprenör är du ändå att anse som huvudentreprenör, du är överst i entreprenadkedjan. Lagen är utformad så att huvudentreprenören kan bli ansvarig för alla underentreprenörer i hela kedjan. Om du arbetar som huvudentreprenör är det därför extremt viktigt att du reglerar detta i avtal med samtliga underentreprenörer som tas in.

Innan du tar in en underentreprenör ska du (vilket gäller sedan tidigare):

  • Kontrollera att företaget har F-skatt, är registrerade för moms och källskatt och arbetsgivaravgifter
  • Kontrollera att företaget inte har betalningsanmärkningar
  • Kontrollera att företaget har kollektivavtal ifall företaget har anställda
  • Ansöka hos Byggnads om att få anlita detta företag, avvakta Byggnads godkännande innan du börjar anlita företaget (annars begår du kollektivavtalsbrott och kan bli skadeståndsskyldig). Godkännandet från Byggnads gäller under ett års tid.
  • (ett tips är att en gång om året skicka in uppgifter på alla företag du kan tänkas ta in under det nästkommande året så har du sedan möjlighet att använda dessa företag som är godkända)

Med anledning av den nya lagen behöver du:

  • Skriva ett avtal med den underentreprenör du tar in. Det är lämpligt att du håller inne en del av fakturabeloppet som säkerhet.
  • Hur stor del av fakturabeloppet som du avser att hålla inne är kopplat till projektets kontraktssumma, hur många anställda underentreprenören har involverade i detta projekt samt övriga faktorer.

Här kan du se förslag på mall till avtal som Glasbranschföreningen har tagit fram.

Regressrätt för huvudentreprenör - om du agerar i tid

Om du är huvudentreprenör kan du bli ansvarig för alla underentreprenörer och deras löner, i hela kedjan. Om du får in ett krav på betalning är det därför viktigt att du inom sju helgfria vardagar meddelar underentreprenören ifråga att du har fått ett krav. Du kan nämligen kräva att underentreprenören ifråga ska ersätta dig för de löner du har tvingats betala ut. Det kallas att du har regressrätt. Men för att regressrätten ska bli gällande krävs att du meddelar underentreprenören när du har fått in ett krav och du behöver alltså meddela underentreprenören snarast, senast inom sju helgfria vardagar.

När du inte är huvudentreprenör men tar in underentreprenörer

Låt oss säga att du arbetar på ett byggprojekt som blir mer omfattande eller tidspressat än vad du först trodde och du inser att du behöver hjälp. Du beslutar dig för att ta in en underentreprenör. Innan du tar in en underentreprenör ska du agera enligt tidigare beskrivning.

Huvudentreprenören i denna situation kan bli skyldig att betala dina eller andra underentreprenörers löner, såvida inte huvudentreprenören har reglerat detta i ett avtal mellan er.

Men det kan väl inte vara meningen att jag ska betala ett annat företags löner?

Jo, om du tar in ett bolag som underentreprenör på ett visst byggprojekt kan du bli ansvarig att betala löner till underentreprenörens anställda i detta projekt. För att lagen ska gälla krävs att:

  • lönefordran är förfallen
  • lagens formella krav är uppfyllda. Om inte kraven är uppställda på det sätt som lagen säger kan du avvisa kravet.

Arbetstagaren kan kräva lön för förfallna löner tre månader tillbaka i tiden. Men om arbetstagaren inte får betalt av den underentreprenören och tiden går kan arbetstagaren rikta krav mot huvudentreprenören. Det finns en tidsfrist mot huvudentreprenören om sex månader vilket betyder att det kan bli max nio månadslöner som krav. Om du får ett krav ska du först kontrollera att lagens formella krav är uppfyllda, därefter ska du omedelbart svara på detta krav och du bör då göra eventuella invändningar med ”vändande post” annars får du betala i enlighet med lagen.

Om underentreprenören du tagit in inte kan nås eller har gått i konkurs kan du alltså bli skyldig att betala för dennes anställdas löner för arbetet i det specifika projektet. Du behöver dock kontrollera att arbetstagarna inte också ansökt om lön via den statliga lönegarantin. Du kan senare kräva dessa pengar i en tvist mot bolag via ett eventuellt konkursförfarande eller dylikt men det finns en risk att det är svårt att få in dessa pengar.

Om du skulle få ett krav är det, som tidigare sagts, viktigt att du snabbt gör eventuella invändningar. Invändningar kan vara att du inte tycker att lönekravets storlek verkar riktigt, att kravet inte omfattar den tidsperiod då de anställda arbetade i just det projekt där du var uppdragsgivare etc. Om du inte gör några invändningar måste du betala inom sju helgfria vardagar från det att du underrättats om lönefordran.

När måste jag betala dessa löner?

Du måste betala inom sju helgfria vardagar från det att du fått en underrättelse från arbetstagarna ifråga. Notera dock att underrättelsen med krav måste vara utformad exakt som lagen anger, annars är inte de formella kraven uppfyllda. Detta gäller när du är underentreprenör.

Om du är huvudentreprenör och underentreprenör i kedjan inte betalat måste du som huvudentreprenör betala inom 14 helgfria dagar. 

Kan jag kvitta lönekraven mot fakturan?

Nej, du kan inte kvitta mot fakturan, om du inte reglerar detta avtalsmässigt. Se förslag på avtalsskrivning.

Vad behöver underrättelsen innehålla?

  • Arbetstagarens namn
  • Den obetalda lönefordrans storlek
  • Respektive lönebelopps förfallodag
  • Det arbete och den tidsperiod som lönefordran avser
  • När krav på betalning har framställts mot arbetsgivaren eller varför detta inte har skett
  • Hur betalningen kan göras
  • Arbetsgivaren och, om uppgifterna är tillgängliga, dennes namn och kontaktuppgifter.

Notera att du kan invända mot kraven.

Krav på informationsplikt

Lagen innehåller krav på att du ska lämna information.

En arbetstagare som inte har fått lön kan begära att få information om vilka uppdragsgivare och huvudentreprenörer som ingår i entreprenadkedjan. Du är skyldig att berätta vilka som ingår.  

Vad händer om jag inte svarar på detta?

Om du inte svarar kan du bli skyldig att betala skadestånd till arbetstagaren. Om du får en fråga om information om vilka andra aktörer som ingår i entreprenadkedjan måste du svara inom fem helgfria vardagar. Du ska då informera om andra aktörers: - namn, - kontaktuppgifter, - organisationsnummer/personnummer eller motsvarande.

Vissa kollektivavtal har regler – men det gäller inte glasbranschen

I vissa kollektivavtal har det sedan tidigare funnits betalningsregler för huvudentreprenören och underentreprenörer. Notera att det inte gäller för dig, för glasbranschens företag gäller endast lagen. Ibland förekommer det felaktig information om att alla omfattas av de regler som finns i vissa kollektivavtal (t.ex. i Byggavtalet). Det stämmer inte. Det finns ca 550 olika kollektivavtal i Sverige så regelverket ser väldigt olika ut för olika företag, även om man verkar i samma bransch.

Avslutningsvis

Detta är en ny lagstiftning så det är svårt att veta hur lagen kommer att tolkas i alla avseenden och hur praxis utifrån denna lag kommer att utvecklas. Om du har frågor och funderingar är du välkommen att kontakta Torbjörn Carlberg, arbetsrättsjurist på Glasbranschföreningen. 

torbjorn.carlberg@gbf.se / 08-453 90 72